Efter den här och förra veckan kan jag konstatera följande: jag är ledsen över nånting.

Lät ju fett konstigt kan man tycka, är inte jag ledsen hela tiden? Alltså svar nej faktiskt, för det är inte depression jag lider av liksom. Det här är ju jävligt synd, för jag får höra att jag klassas som en bortskämd typ.

"Det går ju så bra för dig nu, men du är missnöjd hela tiden. Vad är det du vill ha?"

Ja fan det vet jag inte. Men varje kväll vill jag inte finnas till för ett tag. Jag önskar att ingen kände till mig. Men jag vet att det går över, snart igen går jag och lägger mig nöjd. Då lägger jag mig på rygg med med upp-med-händerna-positionen och somnar på studs, inga bekymmer i världen. För visst fan är det sniskan man ligger på när är lite bekymrad?



Inlägget kan beskrivas med glasögonen från Urban Outfitters.